Vad är validering inom lokalvård? En faktabaserad guide till kompetensvalidering i Sverige

Validering inom lokalvård är en strukturerad process som bedömer och erkänner en persons kunskaper och färdigheter inom städning och service, oavsett hur de har förvärvats – genom arbete, utbildning eller vardagserfarenhet. I Sverige har detta blivit en viktig del av arbetsmarknadspolitiken för att möta kompetensbrister och underlätta integration. Denna artikel utforskar vad validering innebär, varför det behövs, dess historiska utveckling, beslut om satsningar, förväntade effekter samt relevant fakta och statistik. Informationen baseras på officiella rapporter och studier från myndigheter som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Regeringen och Arbetsförmedlingen.

‍

Vad är validering inom lokalvård?

Validering definieras enligt valideringsförordningen (2022:1549) som en process där en persons kunnande kartläggs och bedöms på ett strukturerat sätt, oavsett hur, var eller när det har förvärvats. Inom lokalvård, även kallat städ och service, fokuserar det på praktiska och teoretiska kunskaper som rengöringstekniker, materialhantering och säkerhet. Processen inkluderar vanligtvis:

• Kartläggning: Självskattning av kunskaper via digitala verktyg eller intervjuer.
• Bedömning: Teoretiska tester och praktiska prov utförda av certifierade yrkesbedömare, ofta enligt Servicebranschens Yrkesnämnds (SRY) standarder, som inkluderar sex kompetensområden.
• Erkännande: Utfärdande av intyg, betyg eller certifikat, som SRY Yrkesbevis eller Baskompetensbevis, som kan användas för jobbansökningar eller vidareutbildning.

Valideringen kan ta från några dagar till veckor och utförs ofta av leverantörer som Iris eller Lernia i samarbete med Arbetsförmedlingen. För mer information om processen, se Arbetsförmedlingens guide till validering.

{{kontakt}}

‍

Varför behövs validering av kompetens inom lokalvård?

Lokalvård är en bransch där många har informell kompetens från tidigare jobb eller vardag, särskilt bland utrikes födda, men saknar formella bevis. Validering behövs för att synliggöra denna kompetens, öka anställbarheten och möta arbetsmarknadens behov. Enligt officiella utredningar underlättar det integrationen av nyanlända, där 28% av SFI-elever validerades 2017 och 61% önskade det. Det minskar även kompetensglapp i en sektor med hög efterfrågan på arbetskraft, särskilt för kvinnor (60% av komvux-studenter) i kvinnodominerade yrken.

Dessutom bidrar validering till livslångt lärande och kompetensförsörjning, då det identifierar överförbara färdigheter och kan förkorta utbildningstider. Studier visar att det ökar självförtroende och yrkesstolthet bland lokalvårdare. För en djupare analys, läs SOU 2019:69 – Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

‍

Hur har man kommit fram till att validering är en satsning i arbetsmarknadsinsatser?

Valideringens utveckling i Sverige började på 1990-talet med Kunskapslyftet (SOU 1996:27), som introducerade bedömning av reell kompetens för vuxenutbildning. Under 2000-talet expanderade piloter för utländsk yrkeskompetens, drivna av regeringsdirektiv (t.ex. Dir. 1999:86), med fokus på sektorer som vård och service. Valideringsdelegationen (2004–2007, 2015–2019) föreslog ett nationellt system, influerat av EU:s rekommendation 2012.

Beslut om satsningar kom genom utredningar som SOU 2001:78 och SOU 2019:69, som betonade behovet för kompetensmatchning och integration. Regeringen införde valideringsförordningen 2022 för ett sammanhållet system, med finansiering via ESF-projekt som Valideringslyft (2020–2022) och statsbidrag (10 miljoner SEK/år från 2020). Arbetsförmedlingen integrerade det som arbetsmarknadsprogram 2016, med upphandlingar för branschmodeller som SRY för lokalvård. Regionala plattformar, som Validering Väst (sedan 2012), har stärkts med 80 miljoner SEK (2018–2020) via Tillväxtverket.

För historiska detaljer, se SOU 2001:78 – Validering av vuxnas kunskap och kompetens.

‍

Vad tror man att validering ska leda till?

Validering förväntas öka anställbarhet, förkorta utbildningstider och förbättra kompetensmatchning på arbetsmarknaden. Studier visar att det kan leda till 45% högre sysselsättningsgrad efter 4 år (jämförelse med Tyskland). För lokalvård specifikt förväntas det ge yrkesbevis som stärker karriärutveckling och minskar tidsbegränsade anställningar.

Samhällsekonomiska effekter inkluderar besparingar på 3,2 miljarder SEK per kohort genom kortare studier, ökad skatteintäkt (313 miljoner SEK/år) och minskade försörjningsstöd (61,5–110 miljoner SEK/år). Det stödjer även omställning via omställningsstudiestöd och bidrar till grön omställning och digitalisering. För förväntade effekter, läs Valideringsrapport 2024 från MYH.

‍

Fakta och statistik om validering inom lokalvård

Här är nyckelfakta baserat på officiella källor:

• Antal branschvalideringar totalt: 7 002 under 2023, en ökning från 6 272 år 2022 – det högsta sedan 2015.
• Specifikt för lokalvård (städ och service): 891 valideringar 2023, en av de fem mest validerade branscherna (t.ex. SRY Bas Städ: 405, SRY Städservice: 476 år 2022).
• I vuxenutbildning (komvux): Cirka 2% av eleverna (3 480 på gymnasial nivå) hade validering 2023, en ökning från tidigare år.
• Arbetsförmedlingens anvisningar: 260 till validering 2023, upp från 206 år 2022, med 23% i arbete efter programmet.
• Historisk volym: 18 200 branschvalideringar 2015–2018, varav 5 208 inom SRY städ och service.
• Kostnader: 15 000–20 000 SEK per validering, med en genomsnittlig tid på 58 timmar.

ÅrTotal branschvalideringarValideringar inom lokalvård (städ/service)Källa20226 272891 (uppskattat baserat på trender)MYH Valideringsrapport 202320237 002891MYH Valideringsrapport 20242015–201818 2005 208 (SRY-modellen)SOU 2019:69

För full statistik, se Valideringsrapport 2023 från MYH.

‍

Slutsats

Validering inom lokalvård är en nyckel till bättre kompetensutnyttjande i Sverige, med starka kopplingar till integration och arbetsmarknad. Genom satsningar från regeringen och myndigheter förväntas det leda till en mer effektiv arbetsmarknad. Om du funderar på att validera dina kunskaper, kontakta Arbetsförmedlingen för vägledning här.

‍